Att skapa framtidens lärmiljöer är en komplex process där såväl invanda arbetssätt som en stark skolhustradition behöver utmanas. Om- eller nybyggnad av skolhus är tunga investeringar, och det finns ett stort kunskapsbehov om man ska våga bygga något annat än det man alltid har gjort. Men det finns många goda argument för att ändå ge sig in i det förändringsarbetet.
Det första argumentet är pedagogiskt betingat. Skolan har en stor utmaning i att skapa en lärsituation som är anpassad till varje elevs förutsättningar och behov och att rusta eleverna för en ännu okänd framtid. I många skolor behöver man förändra såväl arbetssätt som organisation för att klara detta uppdrag.
Andra argument handlar om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Vi har helt enkelt inte råd att bygga mer än vi faktiskt behöver, och måste därför söka efter yteffektiva lösningar och organisera arbetet för en optimerad rumsanvändning. En hållbar lösning måste också ha töjmån för varierande elevtal och tillfälliga elevtoppar.
Föreläsningen "Väggarnas koreografi" utgör ofta startskottet för en planeringsprocess där den rumsliga utformningen används som redskap i ett pedagogiskt utvecklingsarbete med fokus på organisation och arbetssätt. Planlösningsskisser gör ambitionerna konkreta. Idéer och förväntningar, farhågor och kontroverser lyfts fram och bearbetas till lösningar som skolledning och personalrepresentanter kan enas kring.
Processen kan tex resultera i ett dokument med ”Mål för lärmiljön” och programskisser som kan användas som underlag för kostnadsbedömning och upphandling av arkitekt och projekteringsorganisation. Ibland arbetar jag parallellt med projekterande arkitekt för att kommunicera och säkerställa de pedagogiskt betingade frågorna genom projekteringsprocessen.